Effektivare täckmetoder inom byggbranschen

Inledning

Under senare år har diskussionen kring sjuka hus tagit upp en stor del av medias bevakning kring byggbranschen. Boende har klagat på en dålig innemiljö med allergi och trötthet som huvudsymtom. Under en lång tid fokuserades debatten kring problem relaterade till flytspackel. Under senare år har den dock nyanserats något och problem som dålig ventilation och fuktproblem har aktualiserats.

Vad det gäller fuktproblematiken finns i dag starka bevis för att många typer av byggnadsmaterial bryts ned i en fuktig miljö. Byggnadsmaterialen utsätts då för både biologisk (svampar, bakterier, mögel osv) och kemisk nedbrytning. Den biologiska nedbrytningen sker företrädesvis i konstruktionsdelar med organiskt material, t.ex. i kontaktytan mellan trä och betong, medan den kemiska nedbrytningen t.ex. sker i gränsskiktet mellan betongbjälklag och omgivande ytmaterial.

För att komma till rätta med den kemiska nedbrytningen är det extra viktigt att byggnadsdelar som avger hög alkalitet hålls torra, annars är risken stor att omgivande material bryts ned. Det material som tillför mest fukt i dagens husbyggnadskonstruktioner och som dessutom har den högsta alkaliteten är betongen. Byggnadsindustrin har insett att detta är ett problem och har därför koncentrerat en stor del av forskningen mot att reducera de relativa fuktighetsnivåerna i betongkonstruktioner.

Arbetet med detta har framför allt gått ut på att skapa betonger som förbrukar det egna tillförda vattnet vid härdning. En sådan betong är dock extra känslig för fuktbelastning initialt efter gjutning, då vattencementtalet är starkt avgörande för betongens uttorkningstid.

Men dessvärre räcker inte en förändrad betongreceptur ensamt som lösning på fuktproblemet. Forskning under senare år visar att betongens uttorkning är starkt beroende av en snabb och effektiv täckning, det är ett område som har genomgått en nästan obefintlig utveckling under de senaste 20-30 åren. Vissa forskare hävdar att täckmetoden är så viktig för uttorkningen att det är omöjligt att tillgodogöra sig någon sänkning av den relativa fuktigheten förrän konstruktionen ges stationära torkförhållanden så som konstant temperatur och relativ fuktighet.

En effektivare täckmetod möjliggör en beräkning av hur mycket fukt som konstruktionen tillförs. Vi slipper ta hänsyn till yttre faktorer som regn, snö och hagel, och kan därigenom förbättra planeringsarbetet. En annan positiv effekt av effektivare täckmetoder är att det möjliggör en förbättring av arbetsmiljön för produktionspersonalen. Framförallt i norra Sverige vintertid används en stor del av arbetsdagen till att skotta snö, hacka is och utföra arbetsmoment som ur produktionssynpunkt är ineffektiva. Ur produktivitetssynpunkt är det dessutom inte lämpligt att arbeta i en kylig och isig miljö. Genom att införa en snabbare och effektivare täckmetod finns det möjlighet att förbättra arbetsförhållandena vid vinterbyggnation och därigenom höja produktiviteten.

I dagsläget finns inga effektiva och användarvänliga täckmetoder som tillmötesgår dessa krav, vilket gör att det skapas en osäkerhet kring uttorkningstiderna. I det moderna byggandet är betongens uttorkning ofta en faktor på den kritiska tidslinjen. En förlängning av betongens uttorkningstid kan således leda till att hela tidplanen förskjuts. En sådan försening medför ofta stora och helt onödiga extrakostnader för alla inblandade parter i byggprocessen.

I dag finns det således ett stort behov av att utveckla och införa effektiva täckmetoder i det moderna byggandet, både för att komma till rätta med fuktproblematiken, förbättra arbetsmiljön för produktionspersonalen, öka produktiviteten, ta bort onödiga arbetsmoment och korta byggtiderna. Genom att utveckla effektiva täckmetoder kommer byggaren att ges ett instrument för att kunna kvalitetssäkra byggnaden. Beställaren vet att ingen onödig fukt tillförts byggnaden under byggnationen och att han därigenom har en större möjlighet att få en byggnad som är helt befriad från fuktproblem.

Syfte

Syftet med projektet är att ta fram effektiva täckmetoder för att förbättra arbetsmiljön och skapa förutsättningar för sunt byggande.

Metodik

Projektet är tänkt att utföras i fem steg, där tyngdpunkten kommer att ligga på utveckling av täckmetoder. Täckmetoderna kommer att delas in i två grupper där grupp ett är klimatoberoende täckmetoder. Dessa täckmetoder ger möjlighet att skapa ett bra klimat för både produktionspersonal och byggnadsmaterial. Tanken är att täckningen skall följa med produktionspersonalen under produktionsprocessen. Täckmetod två kommer att inriktas på att ta fram metoder för kortvarig täckning av byggnadskonstruktionen tills ytterväggar och tak täckt konstruktionen. I denna grupp ingår t.ex. olika former av membranhärdare.

Följande krav kommer att ställas på täckmetod ett:

· God flexibilitet - Metoden måste gå att anpassa till olika typer av husbyggnadsobjekt.

· Kostnadseffektiv - Metoden får inte innebära en allt för stor extrakostnad.

· Klimatoberoende - Metoden måste vara möjlig att använda vid vinterbyggnation.

· Klimatreglerbarhet - Inneklimatet skall vara möjligt att reglera både med avseende på luftens temperatur och relativa fuktighet.

· Användarvänlig - Det får inte uppfattas som ett allt för stort merarbete att montera och demontera täckningen. En stor vikt måste därför läggas på att ge metoden en god användarvänlighet.

Följande krav kommer att ställas på täckmetod två:

· God flexibilitet - Metoden måste gå att anpassa till olika typer av husbyggnadsobjekt.

· Kostnadseffektiv - Metoden får inte innebära en allt för stor extrakostnad.

· Miljövänlig - Metoden får inte avge skadliga emissioner, varken i byggskedet eller under användarskedet. Ett kretsloppstänkande måste införas så att använd täckning kan tas till vara och återanvändas i någon form.

· Produktionsanpassad - Metoden måste kunna appliceras och tas bort på ett enkelt sätt.

För att möjliggöra ett införande av effektiva täckmetoder är det viktigt att införa ett systemtänkande. Risken är annars att man missar en eller flera kravkriterier och därigenom förpassar den framtagna metoden till att bli en skrivbordsprodukt.

Projektet är tänkt att löpa enligt följande: 

· Kunskapsinventering- En sammanställning av befintliga tekniker och användningsområden för dessa utförs. Sammanställningen sker både genom litteratursökning och inventering av produktionspersonalens idéer och synpunkter.

· Ett utvecklingsseminarium genomförs där ytterligare idéer tas fram.

· En första gallring och utvärdering sker av både befintliga tekniker och av de idéer som kommit fram under projektets gång.

· Ett utvärderingsseminarium genomförs där en slutgiltig utvärdering av de kvarvarande förslagen genomförs.

· Erfarenheterna från dessa försök sammanställs och sprids till produktionspersonalen.

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarier uppföljda med utvärderingsseminarier är en metodik som BELAB har använts sig av under de senaste tio åren. Metoden har visat sig mycket effektiv och ger ofta många intressanta infallsvinklar och lösningar på problem. Genom att sätta samman seminariegrupper med deltagare från olika håll i byggprocessen, skapas en dynamik som är oerhört värdefull. Samspelet i gruppen gör att de olika personernas erfarenheter kompletterar varandra, vilket underlättar idé skapandet. Vid utvecklingsseminariet ges ingen kritik av idéerna utan vi låter alla komma till tals. Därefter görs en genomgång och de förslag som anses ha störst potential väljs ut för vidare studier. Förslagen bearbetas, metodutvecklas och presenteras därefter för ett utvärderingsseminarium. Här ges kritik enligt en fem-gradig skala med avseende på ekonomi, ergonomi, produktivitet etc. De förslag som utvecklingsseminariet ger högst betyg utvecklas vidare i ett eller flera fortsättningsprojekt.