Interaktiv utbildning inom området fukt i betong

Bakgrund

Under senare år har mycket av samhällsdebatten kretsat kring ny datateknik och dess tänkbara användningsområden. Genom att utvecklingen av mjuk och hårdvara till datorer har accelererat, samtidigt som priserna för dessa komponenter sjunkit avsevärt, har det inneburit nya och intressanta möjligheter för privatpersoner att utföra många traditionella arbetsuppgifter på distans.

Ungefär samtidigt har det svenska telenätet genomgått en drastisk kapacitetsökning. Genom att nya kablar, och nya system att nyttja dessa har tagits i bruk, går det att utföra en stor del av traditionella arbetsuppgifter på distans i realtid. Vad det gäller tillgänglighet och kapacitet i telenätet blev Sverige nyligen utsett till det land i världen med det mest effektiva telenätet.

Samhället har investerat stora summor i dessa digitala motorvägar för att företag och medborgare skall kunna ges en möjlighet att effektivisera och utveckla arbetsmetoder. I dagsläget har debatten kring detta utvecklingsarbete i huvudsak inriktats på distansarbete och handel via telenätet. En frågeställning som har kommit i bakvattnet är möjligheten till att utveckla distansutbildning.

Datautvecklingen i kombination med teleutvecklingen har gett oss en unik möjlighet att förbättra tillgängligheten till kurslitteratur, skapa intressanta interaktiva gränssnitt att arbeta gentemot och öka möjligheten till kontakt mellan kurskamrater. Ett stort problem för teoretiska utbildningar och framförallt teknikutbildningar är att de av många anses som tråkiga och färglösa. Bland de unga i dagens samhälle är det inte accepterat att behöva vänta på att få svar på frågor som är väsentliga för att kunna driva studier vidare.

Genom informationstekniken kan vi skapa utbildningsverktyg som är tilltalande ur estetisk synvinkel för användaren, samtidigt som vi ökar dennes möjlighet att söka relevant information momentant.

Ett annat område som har upptagit stor del av media utrymmet är den så kallade sjuka hus debatten. I inget annat land i världen lider så många av allergier som i Sverige. En trolig förklaring som många forskare pekar på är inomhusklimatet.

Dålig ventilation, nya material och fukt har ansetts vara huvudorsakerna till att människor får dessa besvär. Första syndabocken bland byggnadsmaterialen blev flytspacklet. Det konstaterades att flytspacklet innehöll kaseiner och avgav ammoniak. Ammoniak trängde upp genom golvet och kom i kontakt med ytskikten. Detta skapade problem och missfärgningar. Numera är kaseinet borta ur flytspacklet, trots det har de allergiska besvären inte minskat. Det gör att strålkastarljuset mer och mer riktas mot fukten, många ser i dag fukten som orsaken till alla problem.

Under senare år har en intensiv forskning kring dessa problem bedrivits både vid Lunds och Chalmers tekniska högskolor. I dagsläget finns mycket kunskap framtagen kring mätning av relativ fuktighet i betong och betongens kemiska reaktioner gentemot omgivande material.

Det är därför av största vikt att denna kunskap når ut till de blivande ingenjörerna under utbildningen.

Ett stort intresse för interaktiv utbildning har även visats av de stora svenska entreprenörena. Exempelvis letar SKANSKA efter ett fungerande interaktivt utbildningssystem.

Syfte

Syftet med detta projekt är att ta fram ett interaktivt utbildningsverktyg som skall användas för att skapa en fempoängs distansutbildningskurs i ämnet fukt i betong. Inom projektets ram skall kursen genomföras vid KTH-Haninge. 

Metodik

· Utbildningen skall inledningsvis vara inriktad på att beskriva och förklara hur mätning av relativa fuktighetsnivåer i betong utförs. De vanligaste metoderna skall beskrivas både till utförande och vilka komplikationer de kan medföra. Vanliga begrepp såsom relativ fuktighet och mättnadsångtryck skall förklaras.

 · Teknologerna skall ges en förklaringsmodell till varför olika betongkvaliteter uppnår en viss relativ fuktighet vid olika tidpunkter beroende på betongens ingående komponenter. Till denna modell kopplas begrepp såsom vattencementtal, vattenbindestal, silikatillsatser och flyttillsatsmedel.

 · Vidare skall betongens porvätske-alkalitet behandlas. Här skall olika pH- nivåers inverkan på omgivande material studeras, i kombination med olika relativa fuktighetsnivåer. Samtidigt förklaras begrepp såsom mjukgörare hydrolys, flecmätningar och VOC-värden. 

Kursen skall läggas upp som en interaktiv internetutbildning, bestående av fyra grundfundament. Dessa är lektion, laboration, kunskapsbas, och kommunikationsverktyg. Det skall vara möjligt att utföra alla kursmoment utom tentamina helt på distans.

Utbildningsstruktur

Utbildningen skall ske helt i WWW-miljö. För att detta skall lyckas krävs att utbildningsformatet blir användarvänligt och att verktyget för kommunikation mellan studenterna är kraftfullt.

Lektion

Fuktutbildningskursen är uppdelad i tre huvuddelar, fuktmätning, ingående materials påverkan på RF, och nedbrytning av byggnadsmaterial. Till varje del skall fem lektioner hållas, vilka är beräknade att ta ca 8 timmar styck att utföra. Lektionerna skall utföras i ett gränssnitt där text och grafik blandas. Pedagogiken skall utföras i form av brödtext blandat med frågor. Svaren till frågorna kan sökas med sökvertyget i databasen. Från lektionsfönstret skall det finnas möjlighet att använda kommunikationsverktyg som når både kursledning och övriga uppkopplade deltagare i kursen.

Efter avslutad lektion utförs ett diagnostiskt prov med flersvarsalternativ. När detta sker är kommunikationsverktyget overksamt. En förutsättning för att få gå vidare är att provets samtliga frågor är rätt besvarade. De felaktiga svaren skall korrigeras och en skriftlig förklaring skall bifogas till de felaktigt besvarade frågorna.

Laboration

Efter varje genomförd lektion följer en laboration. Här ställs teknologen inför ett problem. Det kan vara av typen att kostnadsminimera en byggnadskonstruktion under förutsättning att vissa relativa fuktighetsnivåer skall nås i konstruktionen. Här skall teknologen kunna påverka ett flertal parametrar och därigenom få en fördjupad förståelse av ämnet.

Databas

En stor och viktig källa till kunskap är den litteratur som finns tillgänglig i ämnet. Genom att samman föra den i en gemensam databas med tillgång till ett kraftfullt sökverktyg kan utbildningen ske utan att studenten behöver skaffa egen kursmaterial.

Denna databas skall vara tillgänglig såväl under lektionsskedet som under labrorationsdito. En grundlig genomgång av upphovsrättslig frågor sker innan data matas in. Sökverkyget skall vara utformat så att sökning skall kunna ske på specifika ord och ämnesområden. Det är därför viktigt att materialet klassificeras och struktureras så att en sådan bearbetning blir genomförbar.

Kommunikationsverktyg

Under både lektion och laboration skall det vara möjligt att kommunicera med kursdeltagare och lärare. Denna kommunikation skall ske genom ett kommunikationsverktyg. Målsättningen är att både kunna överföra text och grafik i realtid.

Vad det gäller kommunikation mellan studenter skall det finnas tre olika möjligheter. Dels två gemensamma kommunikationsplatser som enkelt nås, och där information finns om vilka som är inloggade. En plats är avsedd för allmänt småprat och den andra för kursrelaterade kontakter. Det tredje kommunikationsverktyget är separerade rum där två eller flera kan diskutera problem avskilt, eller med lärare.

Projektledarens kommentarer

Min målsättning med kursen är att i största möjliga mån överföra den forskning som bedrivs inom betongfuktsområdet till er. Har ni några synpunkter på kursen så är ni mer än välkomna att voica eller maila dem till mig.