OPTIMAL OMBYGGNAD AV STAMMAR OCH BADRUM

I slutet av 1940-talet ökade bostadsbyggandet i Sverige. Idag har vi därför en stor mängd bostäder byggda före miljonprogrammet, där badrum och rörledningar börjar bli utslitna. Det finns ett stort behov av att byta ut vatten- och avloppsinstallationer i dessa hus och samtidigt renovera badrummen med avseende på dåliga tätskikt.

Jämfört med tidigare större renoveringssatsningar för bostäder, t ex det så kallade ROT-programmet, planeras renovering av badrum och installationer idag ofta på ett helt annat sätt. Varsam renovering är ett nyckelord. 

Varsam renovering innebär att arbetet koncentreras till de åtgärder som är absolut nödvändiga. Åtgärder som ombyggnad av kök, ändringar av planlösningar eller stora ombyggnader av hela lägenheter är knappast motiverade av skador på badrummens tätskikt eller på rörinstallationerna.

Varsam renovering kan för de boende innebära korta byggtider, planerade så att störningar under byggtiden minimeras. Kvarboende i stället för utflyttning under renoveringstiden kan sänka kostnaderna avsevärt och kan också vara enklare för de boende. Kvarboende kräver dock särskilda tekniska lösningar och ställer höga krav på den personal som gör byggarbetet.

Under senare år har det skett en teknisk utveckling av metoder för byte av vatten- och avloppsinstallationer, bland annat med sikte på att korta genomförandetiderna och sänka kostnaderna.

Kostnaderna för att bygga om badrum upplevs av fastighetsägarna som mycket höga eftersom dessa åtgärder i de flesta fall inte ger rätt till att höja hyran i motsvarande grad.

Faktorer som påverkar byggtiden och kostnaden är omfattningen av rivningsarbetena, valet av beklädnadsmaterial för väggar och golv samt installationernas förtillverkningsgrad.

Rivningsarbeten

Rivningsarbetet påverkar projektet på flera sätt. Omfattande rivningsarbeten innebär uttransport av stora mängder rivningsmaterial och mer efterlagningsarbeten.

Rivning av kakel och rörinstallationer kan också innebära risk för att asbestsanering måste genomföras.

Efterlagning av golv och väggar medför att byggtiden förlängs på grund av att dessa material kräver torktid innan tätskiktet kan appliceras.

Golv och väggar

Golvbeläggningar med keramiska plattor görs i flera steg, montering av tätskikt, plattläggning plattfogning och mjukfogning med väntetider mellan. I vissa fall kan detta också innebära att flera yrkesgrupper krävs. Vid läggning av golvplastmatta bör trådsvetsning av fogar utföras först när golvlimmet bundit.

Beroende på underlag och val av väggbeklädnad krävs olika underbehandling. Behandlingarna görs ofta i olika steg och kräver torktid mellan stegen.

Installationer

Rörinstallationer kan göras med olika grad av förtillverkning. Med konventionell rördragning kapas rör på plats och fogas med lödfog eller mekaniska kopplingar. Ett sådant montage kräver dessutom ibland målningsbehandling av synliga rör.

I förtillverkade installationsschakt kan så gott som hela rörinstallationen göras på fabrik. Schakt och installationer kan då monteras i några få arbetsmoment. Förtillverkning på fabrik ger en snabbare montering men innebär högre materialkostnader.

Målsättning

Målsättningen med detta projekt är att samla in och göra en utvärdering av befintliga metoder, avseende teknik, tid och kostnad, för att renovera badrum.

Utifrån detta bakgrundsmaterial finna den produktionsmetod som är mest optimal och kostnadseffektiv för olika typer av fastighetsbestånd. Överenstämmer denna metod också med de kriterier som kan ställas för en "kundanpassad" renovering, eller vilka eftergifter/kostnader är man då tvungen att acceptera.

Genomförande

Projektarbetet inleds med ett antal kontakter med olika förvaltare för att samla in erfarenheter från olika systemlösningar för stambyten sk Benchmarking. Ur dessa erfarenheter tas kontakt med de byggföretag som genomfört arbetet.

Från byggentreprenörerna samlas erfarenheterna in från respektive produktionsmetod. Avsikten med denna erfarenhetsinsamling är dels att finna olösta problemområden men också att samla in exempel på hur företagen löst de olika arbetsmomenten.

Erfarenheter från tidigare genomförda forskningsprojekt inom området kommer också att insamlas. Bland annat har VVS-entreprenörernas MA-rutiner studerats och utvecklats i ett projekt med titeln "VVS-entreprenörers MA-rutiner i ROT-projekt i flerbostadshus" genomfört av BPA VVS AB, NBN Rör AB, KTH samt EVR & Wahlings installationsutveckling AB.

SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har i rapporten "Guide för ombyggnad av våtrum" har givit råd och tips på hur man tekniskt bör renovera våtrum.

För att ytterligare komplettera detta arbete kommer även en litteraturstudie att genomföras för att undersöka om man internationellt löst detta problem på något bra sätt.

Ur dessa erfarenheter görs en bedömning och beskrivning av ett optimalt renoveringssystem för badrum och stambyten för olika typer av fastigheter. Detta arbete utförs i ett utvecklingsseminarium där olika byggentreprenörer och fastighetsförvaltare gemensamt utvärderar och utvecklar ett renoveringssystem anpassat dels ur produktionssynpunkt och dels ur förvaltarsynpunkt. Förutom de rent ekonomiska kriterierna kommer även aspekter på kvalitet och återvinning (kretsloppet) att beaktas.

Organisation

Projektet genomförs med BELAB, Bo Glimskär som projektledare och med en arbetsgrupp bestående av:

Michael Bogren  Abacus 
Anders Larsson  BJ-Byggteknik 
Gösta Höjer  Besqab 
Folke Wancke  SABO 
N.N  KTH - Haninge 

Till projektet knyts en referensgrupp bestående av "FoU - östs" bildade utvecklingsgrupp:

Michael Bogren  Abacus 
Bo Glimskär  Belab 
Mårten Hansén  Besqab 
Anders Larsson  BJ-Byggteknik 
Ahti Lemminkäinen  Rehab Construction 
Folke Wancke  SABO 
Per-Åke Engvall  KTH-Haninge 
Håkan From  KTH-Haninge